Kvotering är ett hett ämne som diskuterats fram och tillbaka i flera år – förslaget som nu ska bli ett direktiv i EU lades först fram 2012. I Europa är över 60 % av alla som tar examen från en högre utbildning kvinnor. Ändå är kvinnor underrepresenterade inom högre positioner i många delar av samhället. I bolagsstyrelser utgör kvinnor ofta mindre än en tredjedel av alla ledamöter.
Vad har EU beslutat om kvotering?
Den europeiska kommissionen nådde ett gemensamt beslut tillsammans med parlamentet och EU-rådet i början av juni. Beslutet innebär att europeiska företag som är listade på den europeiska börsen måste skynda på balansen mellan män och kvinnor bland medlemmar i bolagsstyrelser och i högre positioner.
Kravet är att det måste finnas minst 40 % av det underrepresenterade könet bland icke-verkställande ledamöter och 33 % bland samtliga ledamöter (inklusive vd:ar, med flera).
Vilka undantag finns?
Däremot har EU infört möjligheter till undantag. Såväl länder som har infört kvotering i sin lagstiftning samt länder som anses ”ha kommit tillräckligt långt” slipper uppfylla det nya kravet, enligt Dagens Industri. Sverige utgör ett av de länder som i dagsläget inte omfattas av det nya direktivets procentkrav – däremot måste bolagen ändå rapportera sina siffror och visa att de arbetar för att uppfylla kravet i framtiden.
En risk med att Sverige i dagsläget undantas kravet är att andra länder som omfattas kanske snabbar på sin utveckling, vilket kan göra att Sverige hamnar efter när det gäller jämställda siffror i bolagsstyrelser och får svårare att komma ikapp ifall kvoteringen börjar gälla för Sverige i ett senare läge.
Vilka för- och nackdelar finns med kvotering?
Det finns delade åsikter om kvotering som fenomen. En del menar att det skulle få till följd att okvalificerade kandidater väljs över kvalificerade, medan andra menar att det inte är en fråga om kvalifikationer utan snarare om vem som anställs och vem som känner sig behörig att söka en viss tjänst.
De som är emot kvotering brukar argumentera att bolag som utvecklas till att bli mer jämställda på ett naturligt sätt har bättre resultat, medan de som är för kvotering menar att det inte nödvändigtvis stämmer samt att det tar för lång tid att vänta på en naturlig utveckling. Det blir också svårare att hålla någon ansvarig för utvecklingen om det inte finns ett regelverk.
EU och företagsstöd
EU har på flera sätt försökt att stötta företag, särskilt småföretagare. För företag som är i behov av finansiellt stöd har man möjlighet att söka lån med förmånliga villkor i form av EU-lånet. Det gäller dock bara för aktiebolag.
För aktiebolag som är i behov av andra typer av lån finns även möjligheter i form av factoring, checkkredit och leasing.
