Regeringen har hittills släppt tre krispaket, där det senaste som presenterades för drygt två veckor sedan, riktade sig särskilt mot småföretagare. Bland åtgärderna i detta krispaket fanns en företagsakut med statligt garanterade lån som många småföretagare satte sitt hopp till. Företagsakuten öppnades den 3 april, men har redan kritiserats på flera håll.
Den främsta kritiken är Riksgäldens långa lista av villkor som bland annat Företagarförbundet menar skrämmer bort bankerna från att våga låna ut till småföretagen. Därav når pengarna fortfarande inte fram till de mindre företagen.
Regeringens tredje krispaket
Det tredje krispaketet från regeringen innehöll åtgärder på totalt 150 miljarder kronor och riktar sig framförallt mot mindre företag. En stor del i paketet är tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter i fyra månader, som gäller för bolag med upp till 30 anställda. Den temporära avlastningen gäller från den 1 mars till 30 juni och sänker avgiften från 31,42% till 10,21%.
Samtliga åtgärder som krispaketet består av är:
- Företagsakut med statlig lånegaranti på 70 %
- Sänkta arbetsgivaravgifter i fyra månader (1 mars – 30 juni)
- Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher (ex. hotell och restaurang)
- Egenföretagare kan få tillbaka inbetald preliminärskatt för 2019
- Utökat anstånd på momsinbetalningar för egenföretagare
Svalt intresse för statens företagsakut
Enligt en undersökning som Företagarförbundet genomfört är det den sänkta arbetsgivaravgiften som kommer vara till störst nytta för småföretagarna, med hela 73 % som ansåg att åtgärden var hjälpsam. Intresset har dock inte varit riktigt lika stort för Företagsakuten med många företagare som drar sig från att öka sin skuldsättning i den fortgående krisen.
”Ju längre man ser krisen fortgå, desto mer sjunker det in att man troligtvis inte kan betala tillbaka lånet”, säger Johan Kreicbergs, företagsekonom på Svenskt Näringsliv, till Dagens Industri. En annan anledning till det svala intresset för statens företagsakut är de tuffa villkor som Riksgälden ställer, vilka gör att bankerna inte vågar låna ut till företagen.
Företagsakuten består av totalt 100 miljarder kronor som små- och medelstora företag ska kunna låna via bankerna, där staten via Riksgälden garanterar lånen med 70 procent av risken medan bankerna får stå för resterande 30 procent. För denna garanti får de betala mellan 0,53 – 1,03 procent i avgift. För bolag med högre risk kan dock avgiften bli högre.
Några av Riksgäldens krav
- Inga bonusar eller rörlig lön till ledande befattningshavare i företaget.
- Företaget måste kunna intyga att 20 procent av förlorade intäkter är pga. coronakrisen.
- Lånen får endast erbjudas till företag som trots ekonomiska svårigheter bedöms livskraftiga.
- Bolagen får omsätta högst 500 miljoner kronor, ha max 40 milj. euro i tillgångar och max 250 anställda.
- Lånen ska löpa på 12 månader med möjlighet till förlängning i två omgångar, till som längst 3 års löptid.
- Lån på högst 75 miljoner kronor, 25 procent av förra årets omsättning eller två ggr bolagets lönekostnad.
Trots en lång lista med krångliga krav och företag som är tveksamma att belåna sig i dessa tider har Riksgälden den senaste veckan mottagit 53 ansökningar från kreditinstitut, och enligt hemsidan finns det i nuläget 24 miljarder kvar att låna ut.
